Bajs.


Ni vet det här med bajs.

När Lova var två hade hon varit blöjfri ett tag och hade inte ens nattblöja.
Tyra är inte där ännu, alla barn är olika och vi har inte alls hållit på och pusha henne lika mycket som vi gjorde med Lova.

Tyra är mer bäbis.

Nu är hon sjuk och har kräkts lite som hon ibland gör när hon blir förkyld.
Sedan kommer bajset. Åh Gud, bajset.

Jag trodde att jag skulle dö.

Annonser

Pärlor för bebisar.


Tyra var lite förstoppad i ett par dagar men som den luttrade tvåbarnsmamman jag är knyckte jag på nacken och tryckte i henne fet mat, vätska och ett par russin.

Igår släppte förstoppningen och jag är lite förvånad över att blöjan inte självantände.
När jag spolade av blöjan i toaletten (bra tips från vår barnlöse inneboende) såg jag något grönt bland allt brunt. Jag undersökte föremålet och konstaterade att orsaken till Tyras förstoppning var en 1cm lång glaspärla.
Tur att den var rund!

Lova åt aldrig någonting olämpligt. Jo, nu äter hon snö i smyg men vem har inte gjort det? Dessutom får man INTE mask i magen av snö.

Tyra stoppar precis allt i munnen. Kanske läge att barnsäkra?

Tacken.


Det här är alltså tacken.

Dag tre.


Snart kommer grannarna att börja fråga när bebisen kommer.
”Det är inte ett barn, det är bajs…”
Jävligt fräscht.

Grattis, Tyra!


Jaha, då har Tyra, efter två dygn, äntligen bajsar.
Jag, då?!