Glimtar från Facebook.


Min mamma hade små böcker där hon skrev upp saker jag sa när jag var liten. Jag använder blogg och Facebook på samma sätt och ibland blir jag helt nervös att alltihop ska försvinna så idag samlade jag ihop lite roliga saker barnen har sagt (och lite annat också) från Facebook. Jag vill liksom ha allt kvar men är rätt säker på att digital lagring är sjukt osäker.
Jag har blivit av med på tok för många bilder för att riktigt lita på det här med datorer egentligen men har inte tid att fixa papperskopior på allt… Kanske att jag ändå måste ta tag i det där så att barnen kan ha en liten fotobok att bläddra i…

Glimtar 2009-2015

”Nu har jag packat. Jag ska till moster My. Sen: träffa Therese. Jag VILL träffa Therese. Snart kommer jag. Ses sen. Jag MÅSTE gå, älskling. Puss puss. Nu träffar jag Therese.”

/Lova

Jag är glad. Lova kastade sig just upp i min famn och sa ”oj, min fina mamma” tio gånger medan hon kramade och pussade mig. Mer sånt!

13 februari 2010:

Jag är nyligen hemkommen från förlossningen som tog fyra timmar och resulterade i 3650 gram Tyra. 50 cm lång och lika söt som sin syster. Jag fick inte en skråma och är bäst i världen.

Dagens Lova 11 maj 2011:
-Vill du ha en sån där springcyckel som kusin Lea har? frågar jag.
-Nej. Jag vill ha en med trampor. En motorcyckel ned TVÅ hjul. svarar hon.

”Pippi Jung” sjunger Tyra. Carl Jungs okända syster.

Maj 2013:

Lova: Titta där är minsann min gudfar Palle i tidningen! (till alla på Torgkassen.)

Tyra: PALLE! Åka bilen! MIN Palle!

”Mamma vi har städat! När får vi mat?”

Golvet var precis helt täckt av leksaker.

Lova har öppnat yogastudio i vår etta. Det finns två klasser: Lovayoga och Tyrayoga. Man ska ha väst på sig för då svettas man mer. Man kan få utslag av att göra Lovayoga men det är inget att oroa sig för.
Det är rätt vild yoga…

-Du har så tjocka ben mamma!
-Det är för att jag har så starka muskler.
-Meh, varför orkar du inte cykla ifatt den där bilen då?

Lova är hård.

-När exakt blev ni egentligen galna?

Lova har genomskådat sina föräldrar.

-Du är så fin mamma. Mycket finare än en massa apor.

Tyra levererar som vanligt.

Jag: Vad blir ”Lova” baklänges?
Lova: Hm… Avol!
Tyra: Här är bak. Här är rumpan.
Jag: Vad blir ”Tyra” baklänges?
Tyra: Jag! Jag vill säga mitt baklänges! Enhörning! Det blir en enhörning! Haha!

Vi är hemma och lite förkylda. Barnen ska få se en film men de måste först komma överens om vilken. Jag hänger tvätt och tjuvlyssnar:

-Tyra! Kom nu och sätt dig så ska vi komplicera! Okej. Du vill se Ponyo. Det vill inte jag. Nu ska vi komplicera. Så. Ställ din mening.

-Nej!

-Ställ din mening! Vi måste komplicera! Jag har ställt min mening, nu får du ställa din!

-Att min mening är att jag ställer till med skratt! Hahaha!

-MAMMAAAAA!

Åh kärleken.

Precis innan Tyra somnade viskade jag och Lova allt fint vi ville att hon skulle drömma om.
Mossa som aldrig sticks och pinnar som blir mjuka när de landar på gräset så att hon kan springa barfota och smultron som växer på strån och änglar och älvor, fick hon av Lova.

Tyra log och somnade lycklig.

Har jag sagt att jag älskar mina barn så jag blir lite knäpp?

”Jag ska leva hela mitt liv!”
-Tyra

Tyra väckte mig idag genom att krama mig hårt och mumla ”du är bäst i världen. Det är så bra att ha en liten maima!”
Sen kom pussarna och myset och den lilla lilla näsan mot min kind och allt i universum var helt perfekt.

-Imorgon är vi ensamma hemma på kvällen, Tyra. Vad önskar du dig för fredagsmys då? frågar jag vid läggdags.

Tyra kryper ihop med händerna för ögonen och säger (med darr på rösten)

-Att Lova ska vara hemma hos oss!

-Mamma, får jag säga en sak? frågar Tyra.
-Såklart, svarar jag.
-Att jag är din bästa vän. Och du är min bästa vän.

12/1 2015: Lova har just bett mig om en fiolläxa och Tyra nynnar på medeltida visor om ond bråd död.

Lova släpper ut håret och låter det fångas av vinden.
-När det blåser bakåt känns det som om jag bär hela vinden i mitt hår!

-Behöver jag inte hålla för öronen nu? Har du stängt av den där hå-hå-hå-hå-musiken nu? Hå-hå-hå-hå-musiken är för läskig.

Tyra ville visst inte somna till Portishead…

-Var rädd om mig, jag kan vara ömtålig, sa Tyra.

-Jag är fri! skrek Tyra och cyklade genom vattenpölen.

Tyra väckte mig precis. Hon sparkade av sig täcket och sa att hon frös.
-Sparka inte av dig täcket då, mumlade jag och stoppade om henne.
-Jag sparkar inte av mig täcket mamma, sa hon som om jag sagt något riktigt galet.
Det är tyst en liten stund.
-Sen då, frågar hon. Kravlar vi upp på land? Kravlar Lova och jag upp på land sen?
-Javisst älskling.
Hon ligger nu och gapskrattar i sömnen.

-Jag vill höra Radioapan fyra, ber Tyra. Nej förresten! Radioapan två!
-Nu gjorde du tvåans tabell baklänges, säger Lova glatt. Fyra, två!

Tyra är lite skeptisk till Fornsalens toalett eftersom det luktar vampyr där.

Jag stängde just av vattnet i badkaret där barnen sitter och skrattar.
-Såg du, frågar Tyra. Det var min radiostyrda robot! Den stängde av vattnet!

Puss!

IMG_5900.JPG

IMG_2761.JPG

IMG_5321.JPG

IMG_5593.JPG

IMG_1379.JPG

IMG_1749.JPG

Annonser

Är flata ett fult ord, mamma?


Lova hyvlar ost till kvällsmackan.
-Titta vilka fina och flata bitar det blir! säger hon stolt.
-Ja, jättefina.
-Mamma, betyder flata att de är tjocka?
-Nej, flat betyder platt.
-Jaha men är det ett fult ord? Det är väl inte särskilt trevligt? Att säga att någon är flat?
-Alltså, det betyder att någon är platt. Att någon är flata betyder att det är en tjej som blir kär i tjejer.
-Jaha.

Lova tycker att det är ett mittemellanbra ord. Hon är rädd att någon ska tycka att det är ett ret-ord om hon använder det.

Tänk vad barn vet.

Så, flator därute, är det lugnt att min sexåring använder ordet eller är det ett solklart ret-ord?

Dagens barncitat:


-Mamma, nu ska jag berätta en saga för dig! Det var en gång en flicka som låg i en säng och hade en filt och på bordet stod det blommor och det var så fint så fint. Jättevackert. Sen kommer Stor-potatisen! Putt-putt-putt! Spottar ni på mina fötterna? Det får man inte göra! Och pannkakan låg på en studsmatta som hoppade såhär: (Tyra hoppar i sängen för att illustrera hur pannkakan hoppar)

-Var pannkakan på studsmattan? frågade den fantasifattiga mamman.

-Nejje. Pannkakan stod på ett bord. Ett bord. Nu får du berätta en saga för mig när jag hoppar!

Magiska ord.


Nu sa Lova precis
-Men låt mig vara ifred nu så jag kan koncentrera mig.

Hur var det med femåringar? Visst är det så att de är ljuvliga?

Lova ser in i framtiden.


Lova utbrister under hemfärden:
-Mamma! Det är för kallt för mina ögon!

Sedan blundar hon och efter en stund kommer nästa tillrop:
-Mamma! Jag kan se in framtiden!

-Va, kan du?

-Jaha-a! Man kan det om man blundar jättehårt.

-Vad ser du i framtiden då?

-Det är… Det är rött och svart… Mamma! Det är en massa olika färger i framtiden!

Här följer en lång beskrivning av hur det ser ut när man blundar, filtrerat genom en femårings ”jag ser in i framtiden-filter” fullt av ”färgerna ser ut som osynliga huvuden, då borde det väl finnas osynliga kroppar också”, om hur man inte kan göra något annat än att sjunka i havet som en sten och det hela avslutas med ett glatt
-Men! Jag ser chips och choklad i framtiden, och en film… Vilket sammanträffande för jag ska ju äta chips och choklad och se på film i morgon, jag KAN se in i framtiden!

Älskade älskade barn.

Region Gotland tänker då på allt…


20121108-130626.jpg
Men vilken tur! Ett säte för småfolket!

Dagens Lova.


Hur jorden kan snurra? Enkelt, iallafall om man frågar Lova.

-Det är fiskar som puttar på jorden för jorden finns ju också djupt ner i havet.

20121019-075158.jpg

återanvänder en bild från i somras

Tidigare äldre inlägg