Matblogg.


Dagens frukost består av chiafrögröt med äpplen från min kompis trädgård, hallon, kiwi och russin, apelsinjuice med vetegräs och nässelpulver samt chai med honung och rismjölk.

20130913-085506.jpg

Chiafrögröten har svällt över natten med rismjölk och vaniljpulver.
Allt är, såklart, ekologiskt. Hur skulle det annars se ut?

Om du inte har upptäckt chiafrön ännu är det banne mig på tiden. De innehåller bland annat omega 3 och är attans bra för tarmarna.

Nu ska jag äta färdigt och sedan vårda min träningsvärk efter gårdagens galna träningsfrenesi med… mer träning.
Heja heja dansa dansa!

20130913-090031.jpg

20130913-090102.jpg
Ungefär såhär ser det ut, det där jag jobbar med.

Annonser

Vad gör jag nuförtiden då?


Den sär gamla dängan, ni vet. Vad gör du nuförtiden, varför hör du aldrig av dig?
Alltså jag har bloggat för sällan på sista tiden, det har jag.

Om jag skulle sammanfatta sommaren har den varit romantisk, kort, solig, rolig och väldigt bra. Jag har, tack vare ett jobb som inte innebar 16-timmarspass och multipla mellanchefspositioner för en skitlön, sommarförskola och en lägenhet i stan samt en jättefin relation med barnens pappa, varit mycket mer utvilad och en bra mycket roligare mamma än exempelvis förra sommaren när jag dessutom hade två mil på cykel till jobbet och nästan aldrig var ledig.

Vad gör jag nu då? Just nu sitter jag på en buss mellan Örebro och Karlskoga. En kan ju fråga sig varför. Jag ska till Sunne, en resa som, logiskt sett, borde ta ca tre timmar från Västerås eftersom det är pendlingsavstånd mellan Sunne och Karlstad och resan mellan Västerås och Karlstad tar ca två timmar.
Västerås-Sunne däremot. Fem till tio (10) (!!!) timmar. Jättekonstigt.

I Sunne ska jag hälsa på min kompis Rickard Hasslinger som spelar på Västanå i en kritikerrosad uppsättning av Nils Holgersson. (recension i SvD)(i GP)(amenvisst, DN också)

Efter lite efterlängtat häng åker jag till Karlstad för att delta i ABUNDANCE, en internationell dansfestival.

Men vänta nu, tänker den skarpsynta läsaren. Västerås? Varför åker hon från Västerås? Det ligger ju inte på Gotland!

Nej, det gör det inte men det är så att jag just nu arbetar med ett jättespännande konstprojekt på Trixteatern och således är Västerås mitt hem denna månad.

Puh. Jag jobbar ganska mycket och ska försöka slänga upp någon form av blogg om konstprojektet någonstans så att nyfikna kan förkovra sig.

Sommaren avslutades med Mira, min finaste fina extrasyster. Hon satte en guldkant på min sommar med sitt vänskapsmarinadsbesök. En av de allra viktigaste sommaringredienserna jämte solnedgångar på klinten, nakenbad i en hemlig havsvik på sudret, barnskratt och en av de fem absolut roligaste arbetsplatserna i mitt liv.

Avslutades, förresten. Jag tycker att sommarvärmen är ovanligt generös i år. Det är väl trevligt?

När jag kommer hem väntar ett nytt, stort, spännande projekt men det kan jag inte göra offentligt riktigt ännu.

20130903-151303.jpg
Ekojordgubbspuss!

Sjukt mycket nu!


Oj oj oj vad jag har haft mycket att göra den här våren!

Jag gnällde i förrgår på att jag inte hade något att göra och behövde ett projekt. Sen gick jag till jobbet, jobbade natt med att stå i baren på invigningen av ett fancy hotell i Visby innerstad, efter det var det både personalfest som inleddes med champagne och slutade i efterfest hemma hos mig. Efter en timmes sömn joggade jag till skolan far vi är några dansare som arbetar kooperativt med dansträning ett par gånger i veckan.
Efteråt åt jag lunch hemma och cyklade den nätta turen till Västerhejde och ekogården Lilla Bjers (där jag numer skaffar det mesta av min mat, ett måste närande besöker Gotland!) där jag jobbar med en grupp eldartister och coachar dem i enkel koreografisk metodik och dansränar dem. De sparkar röv för övrigt.

Ja,sedan hängde jag matkassen på cykeln och åkte till förskolan för styrelsemöte. Många viktigheter att ta ställning till. Waldorfförskolor är bra på det här med föräldramedverkan.

Hem, äta, somna i badet. Idag vaknade jag (i sängen, nota bene) klockan elva och åt brunch i solen på balkongen och unnade mig lite Agnes-tid med radion och en bok innan jag gled över till Palleoch Frida för att hänga med deras småtroll en stund. Jag blev under den tiden akrobatiktränad av en sjuåring (hej cirkusbarn), spöad i fotboll och inlåst på ett badäventyrsland efter stängning och tvungen att kissa bakom en bod eftersom de rackarna hade lagt ett pulver i vattnet som gjorde att man blev jättekissnödig (och somnade) och därtill gömt sig inne på alla toaletter. Så himla typiskt.

Nu ska jag snart ta emot barnen och utfodra dem eftersom deras far ska åka iväg till sin filminspelning. Sen kommer barnvakten aka min fru aka extramamman aka Sanna Maria hot och hänger med ungarna medan jag åker till samma filminspelning och skådespelar för första gången på evigheter.
Någon gång sent ikväll kommer jag hem igen.

Alltså, visst låter det som att jag verkligen behöver mer att göra? Jag är ju praktiskt taget apatisk.

Nåväl. Efter Vårdans känns allt som semester.

Jag har förresten galet goda nyheter men den grejen är inte riktigt offentlig ännu (den har exempelvis inte riktigt hänt på facebook ännu, eller i gotlandsmedia så det är lite som att det inte har hänt) så det får bli en cliffhanger tills det är offentliggjort men jag kan säga så mycket som att hösten kan bli precis hur ball som helst.

Nä, om en skulle få undan lite styrelsearbete då medan potatisen kokar så att en inte dör av tristess…

Lova och Tyra är i åldrarna 3 och snart 6. Det är jättekul, jag lovar. Personalen i Lovas grupp trodde att jag skämtade när jag sa att de skulle få jobba på riktigt i höst när Tyra kommer. Ha! Det trodde småbarnspedagogen också men hon tog tillbaka alltihop sen.
En av Tyras senaste är någon form av parakrobatikkontaktimprovisarionsyogahon gärna kör. Helst när man är helt oförberedd.
Lovas senaste är att hon kan läsa som ett rinnande vatten (ofta tyst i huvudet) och så har hon börjat förstå subtraktion och addition. Hon kan nästan cykla också! Det är ju det coolaste; när handen lämnar stödpinnen i bak och ungen drar ifrån en. Ja kära nån. Det går fort nu.

Här kommer lite bilder som helt saknar koppling till inlägget:

20130606-175632.jpg

Domesticeringen är total.

20130606-175801.jpg

Stort barn med ”mammahår”.

20130606-175946.jpg

Stort barn med ekotandborste.

20130606-180217.jpg
Nu blommar vallmon!

Tjingeling!

Upp ett pinnhål.


Jag kommer precis från skolan efter att ha stannat kvar över en timme med älskade fina klasskamrater och stretchat, pratat kropp och stretching, hjälpt och blivit hjälpt, skrattat, fallit in i skön, kravlös impro, svettats lite extra och kännt den eufori bara dansen kan ge mig.
Det känns att arbetsnivån har höjts och med den glädjen i att få prata med varandra efteråt, att ge positiv och konstruktiv kritik, att trösta och stärka.

Ett ögonkast som är fullt av ”ja, kom igen nu!” en korrigerande hand på ryggen, en fråga man kanske kan svara på. Ett samtal utan rädsla för dömande gensvar.

Jag är tacksam att få ingå i en så fantastisk klass även i år.

Det må vara tungt med kroppen just nu men i skolan vill jag vara en del av kampen och segerruset.

Jag önskar att alla någon gång i livet får känna en såhär positiv knuff i ryggen.

Kärlek till min fantastiska klass.

Måndag.


Jag har gjort yoga och jobbat lite på solot jag koreograferar åt Sanna Maria.
Jag tänkte bjucka på mina kom-ihåg-bilder på koreografin så ni får se vad sjutton jag håller på med hela dagarna.

Håll till godo folks.

20121119-180400.jpg

20121119-180501.jpg

20121119-180535.jpg

20121119-180620.jpg

20121119-180716.jpg

20121119-180746.jpg

20121119-180828.jpg

20121119-180930.jpg

20121119-181018.jpg

Mikaelidagen.


Rätt nu lider det mot Mikaeli
då har jag tjänat ut mitt år
När di andra di gråta och sörja
då fäller jag alls ingen tår

Idag är det mikaelidagen, då de unga vallare, pigor och drängar som arbetade på gårdarna i bondesverige kunde byta arbete efter ett års tjänstgöring.

Jag är en liten mästerman
jag hamrar, smider bäst jag kan
Med kling och klang och fasta slag
jag smider här från dag till dag

I mikaeli faller det himmelska järnet till jorden för att bli till det svärd som ska jaga bort den drake som lagt sig för solen.
Vi ska söka finna vårt inre ljus i en tid av mörker.
Vi är extra mottagliga för järn nu och kan på olika sätt hjälpa kroppen art ta emot det.

Jorden har oss detta gett
Solen allt i ljus berett
Kära sol och kära jord
Er vi tackar vid vårt bord

Nu är tid för skördefest både hemma och på förskolan.
Värmande kryddor som rosmarin och libbsticka är bra för höstruggiga kroppar.
Nu kan vi börja syra morötter för nästa år och torka äppelskivor till utflykten.

I mikaeli går vi till bords med glädje över allt gott naturen kan ge.

Upp å ut å gå
tradidadida dadidejda
Stora träskor på
Tradidadidejda

20120929-215612.jpg

20120929-215738.jpg

20120929-215819.jpg

Idag har vi städat, varit i skogen, ätit god mat, tittat på film och gjort hälften av min vackra kompis S dreads.
Vi har dansat, skrattat och njutit av hösten.

Kärlek och fred, ljus och glädje.
Kom ihåg att andas.

Måndag.


Okej. Nu kör vi.

Måndag, första dagen på nya skolan, jag är pirrig.

Killen jag gjorde provet med kom också in och jag har verkligen sett fram emot att fortsätta vårt samarbete för vi hade galet kul men han kom in på en akrobatskola i Barcelona (hur coolt?) och ska såklart gå den istället så nu känner jag ingen alls eftersom vi bara var två som gjorde provet på ön, alla andra sökte via balettakademien i Stockholm.

Läskigt läskigt.

Jaja, nu ska jag snart gå till uppropet, bara några minuter till med tekoppen och solskenet.
Lite till.

Tidigare äldre inlägg