Trakasserier.


Jag blir trakasserad av en familjemedlem.
Han förstår inte att jag vill vara ifred.
På grund av honom måste jag flytta bloggen igen.
Kommentera med mailadress och namn om ni vill fortsätta läsa.
Om jag märker att någon gett honom adressen eller om han anger någon annans namn och en påhittad mailadress flyttar jag igen.

Till dig.
Jag vill bara få vara ifred.
Ifred från dig.
Du förstörde mig. Ditt kontrollerande av varje rörelse, varje ord förstörde mig.
Du planterade ett elakt frö, ett ogräsjag försöker bekämpa.
Jag ville bort från dig redan som liten.
Du är sjuk.
Du behöver hjälp.
Tills du förstår det vill jag och Johan att du håller dig borta från oss och våra barn.

Du bränner broarna själv.

Hör inte av dig mer. Hör aldrig av dig mer. Någonsin.

Jag hatar dig för att du tvingar mig att fly.

Jag skriver till dig här för att du kanske kan förstå. Någon annan som läser det här kanske kan förklara.
Jag har försökt men du ser mig inte, hör mig inte och bryr dig inte.

Hör aldrig av dig mer.

Aldrig, aldrig mer.

Annonser

Ledig.


Idag har jag kännt mig ledig. Konstigt egentligen eftersom jag mest har ammat och sorterat tvätt men någonstans där hann jag klippa ut tyg till ett par byxor till Lova och se ett avsnitt Weeds samt genomlida ”Alice in Wonderland”. Vad hände? Tog de bara alla Disneys fantasysatsningar, sminkade Depp och Bonham-Carter, öste på med 3D-animationer och toppade med lite Jacko och en anemisk britt och hoppades att ingen skulle märka att den helt saknade substans?
Jag är besviken. Disney förblir satan.

Tillbaka till ledigheten. Johan lovade igår att han skulle åka båt och äta picknick med Lova men städade hela nedervåningen istället och sköt upp utflykten till idag.
De åkte efter att jag och Tyra sovit förmiddag och vi ätit lunch tillsammans.
Tack vare Johans impulsivitet fick Lova spendera sin sista sommarlovsdag på Gröna Lund! Heja pappa! De har Pettson och en massa karuseller och clowner och sånt som Lova gillar. Johan ville nog egentligen åka ballare grejer än nyckelpigan men det får bli nästa gång.
Jag kan åka med Lova och han kan leka med döden.

Nu har jag tagit en kvällspromenad och funderat.
Inte kände jag mig ledig när Lova var ett halvår och vi var ensamma?
Tror inte det.

18-årsparty.


Igår var vi hela familjen på min lillebrors 18-årsmingel i mammas fina lägenhet i hagsätra med utsikt till Flemmingsberg åt ena hållet och Hötorgsskraporna åt andra.

God buffé och gott alkoholfritt bubbel. Jag är inte sån egentligen men jag känner inte för alkohol längre. (Visste ni förresten att produkter med alc. vol. % 15 och mer inte behöver någon innehållsförteckning? De får innehålla precis vad som helst.)

Vi fick se en inspelning av lillebrors teatergrupp som satte upp ”Romeo och Julia”. Lillebror som Romeo, det ni.
Han var så bra. Jag hoppas att han fortsätter med teater. I den här pjäsen fick han ju kyssa en kurvig böna och det borde ju appellera till hans tonåringssida.
Jag grinade.

När vi skulle gå frågade min lilla mamma om Lova ville sova över. Vilken lycka!
Lova älskar verkligen sin mormor. Hon vill vara med henne jämt.

Så vi fick barnvakt helt oförhappandes och ägnade kvällen åt promenad med molnskådning, livsåskådning, husdrömmar och integrationsdiskussion.

Väl hemma googlade vi efter små, billiga hus i obygden. Vi hittade några fina men vi är ju helt panka så flykten från storstan får vänta lite.

Nu är Lova tillbaka. Ska fixa lite matsäck och sedan åker vi in till Högalidskyrkan och går på barnsång.

I eftermiddag träffar vi My. Det blir härligt.